Meny
Logga in

Alakoski, Susanna

Född:
1962
Visa fler bilder Foto: Ola Erikson / Forflex (2019) Foto: Ola Erikson / Forflex (2013)

Susanna Alakoski är född i Vasa i Finland. Precis som huvudpersonen i hennes debutroman är hon uppväxt i en fattig finsk invandrarfamilj med missbruksproblem, i Ystads enda miljonprogramsområde. Nu bor hon tillsammans med sin man Mats Söderlund och deras tre barn i Värmdö, Stockholm. Alakoski är utbildad socionom och har läst genusvetenskap. Hon har arbetat som fiskrensare, flyktingsamordnare och pressekreterare för Gudrun Schyman. Efter sin första bok sade hon upp sig från jobbet i Vänsterpartiets riksdagsgrupp för att arbeta heltid som forskare och författare.

Det var på bussen mellan Ängsvik och Slussen som Susanna Alakoski skrev sin debutroman "Svinalängorna" (2006). Under nästan femton år som heltidsarbetande trebarnsmamma skrev hon på bensin- och bankomatkvitton när hon åkte mellan arbete och hem. Romandebuten blev en succé. Den första upplagan sålde slut på mindre än en vecka och flera kritiker jämförde henne med de stora kvinnliga svenska arbetarförfattarna, som t.ex. Moa Martinson.

Titeln "Svinalängorna" syftar på 60-talsförorten Fridhem i Ystad. Boken är inte självbiografisk, men bygger på personliga erfarenheter. Uttrycket "Svinalängorna" hörde Susanna Alakoski första gången i vuxen ålder när hon som nyexaminerad socionom arbetade på socialkontoret i Ystad. Öknamnet på området där hon växte upp gjorde henne "oerhört sårad och kränkt".

Hennes barndomsskildring om människorna från ett miljonprogramsområde under 60- och 70-talen är både en klasskildring och en tidsskildring. För Leena, bokens berättare och hennes finska föräldrar är det höjden av lyx att få inomhustoalett, spis med mer än en platta, rinnande varmt och kallt vatten. Så småningom kommer dock insikten att kommunen placerat familjen i ett område som befolkas av arbetslösa, socialfall, låginkomsttagare, invandrare och missbrukare. Familjens försök att anpassa sig till det svenska samhället möter motstånd på grund av fattigdom och föräldrarnas festande tillsammans med landsmän och bekanta. Leena är duktig i skolan men föräldrarnas periodvisa supande leder till en sådan misär för henne och syskonen att hon tvingas be om hjälp från myndigheterna. Till slut blir det också socialtjänstens ingripande som blir räddningen för Leena.

Alakoskis debutroman belönades med Augustpriset. Juryns motivering löd: "I 'Svinalängorna' tvingar hårda livsvillkor några barn att tillsammans utveckla sina egna överlevnadsstrategier. Susanna Alakoskis moderna klasskildring är en humoristisk helvetesvandring genom en vuxenvärld där fyllan och underläget regerar vardagen."

Susanna Alakoski identifierar sig hellre som invandrarförfattare än arbetarförfattare. Själv kallar hon sig för författare med klassperspektiv. Frågor som handlar om kön och klass intresserar henne, och hon säger själv att hon kommer att ägna hela livet åt att skriva om kvinnor och om barn från arbetar- och underklassen. Tillsammans med Karin Nielsen är hon redaktör för antologin "Tala om klass" (2006), där kända och okända kvinnor berättar om sina klassresor.

Susanna Alakoski är också redaktör för "Lyckliga slut" (2007) i vilken arton kvinnor, varav Alakoski är en, skriver om det våld de utsatts för av anhöriga eller nära bekanta. Det är berättelser som framförallt ger bilder av styrka och mod och exempel på att det går att ta sig ur utsattheten. Övriga medverkande är Maria Carlshamre, Angelica Dennevi, Unni Drougge, Åsa Grennvall, Carin Holmberg & Viveka Enander, Kristina Hultman, Lena Kallenberg, Maria Küchen, Annika Persson, Anna Nilsson, Karin Nygårds, Gudrun Schyman, Birgitta Stenberg, Jenny Tedjeza, Marja Valtonen och Kerstin Wixe.

Alakoski tilldelades Ivar Lo-priset 2014 med motiveringen: "För ett författarskap som ger röst, plats och därmed upprättelse åt de mest utsatta människorna i det svenska klassamhället. Susanna Alakoskis verk från debuten med Svinalängorna (2006) och framåt visar på en konsekvent solidaritet med fattiga och föraktade, byggd på en sällsynt kombination av självupplevd erfarenhet och tillämpad inlevelseförmåga, uttryckt i ett språk med fängslande undertext. Skildringen i Oktober i Fattigsverige (2012), i det som till det yttre är en dagboksroman, stegras till händelser och scener som inte lämnar någon oberörd. Med Susanna Alakoskis episka kortprosa når svensk arbetarlitteratur en estetisk och formmässig nydaning."

Det här är en förkortad version av artikeln om Susanna Alakoski. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang