Meny
Logga in

Alexander, Lloyd

Född:
30 januari 1924
Död:
17 maj 2007

Lloyd Alexander föddes i Philadelphia, USA. Han visste tidigt att han ville bli författare, trots att läsning inte var något man ägnade sig åt i familjen. En kvinnlig släkting läste dock tillsammans med Lloyd, och redan som treåring lärde han sig läsa. Han trivdes aldrig i skolan, men gick dock ut college 1940. Föräldrarna var skeptiska till att sonen skulle kunna försörja sig som författare, så han började arbeta på bank, men trivdes aldrig med det inrutade livet, eller med att ägna sig åt siffror. Han längtade efter äventyr, och tog värvning i armén. Under andra världskriget deltog han bl.a. i underrättelsetjänst i Frankrike. Erfarenheterna därifrån var dock vidriga, och inte äventyrliga, något som avspeglas i flera böckers pacifistiska tematik. Efter kriget studerade han i Paris, och mötte då sin blivande hustru och livskamrat, Janine. Paret återvände ganska snart, tillsammans med Janines dotter, till USA, och bosatte sig i Pennsylvania. Lloyd Alexander arbetade under några år som tecknare, reklamman, översättare, tidskriftsredaktör och universitetslärare, samtidigt som han försökte etablera sig som författare. Han blev refuserad flera gånger innan han fick sin första bok publicerad, en vuxenbok. Sedan 1974 var han författare på heltid.

Lloyd Alexander fortsatte skriva realistiska romaner i tio års tid, utan att väcka någon större uppmärksamhet, innan han slog igenom som ungdomsboksförfattare med fembandscykeln om landet Prydain; "De trennes bok" (1964, The Book of Three), "Den svarta kitteln" (1965, The Black Cauldron), "Llyrs slott" (1966, The Castle of Llyr), "Taran vandraren" (1967, Taran Wanderer) och "Storkonungen" (1968, The High King). Det är en berättelse av det slag som brukar kallas "high fantasy", vilket innebär att miljön hela tiden är en fantasivärld, personerna rör sig inte mellan den vanliga verkligheten och fantasin. Så är det också i Tolkiens "Sagan om ringen", med vilken Alexanders sagovärld gärna har jämförts. Det är dock viktigt att betona, enligt de flesta kritiker, att Alexanders berättelser helt står "på egna ben".

Trots att Prydaincykeln endast inleder ett långt och omfattande författarskap, så framstår den som Alexanders centrala skapelse. Här återfinns den för fantasygenren typiska kampen mellan onda och goda krafter. Men den goda hjälten Taran är mer sammansatt än så. I likhet med exempelvis Astrid Lindgrens Mio, så är han en hjälte med mänskliga drag; han tvekar, han är rädd för sina uppdrag, och han väljer slutligen att stanna på sin plats på jorden, för att bygga upp sitt land, istället för att dra vidare på nya hjältedåd. Till yrket är han andre grisskötare, föga glansfullt. Det är när han vill söka sitt ursprung, som äventyren börjar.

I Westmarktrilogin – "Väster om friheten" (1981, Westmark), "Tornfalken" (1982, The Kestrel) och "Tiggardrottningen" (1984, The Beggar Queen) - har fantasyskildringen ersatts av samhällskritik, även om händelserna har förlagts till europeiskt 1700-tal. Personteckningen har dessutom blivit mer nyanserad, konfliktsituationerna svårare.

Samhällskritik utvecklas också i "Sebastians underbara missöden och äventyr" (1970, The Marvelous Misadventures of Sebastian). Kritiken gäller närmast CIA:s agerande i tredje världen, men även här sker det i form av en 1700-talssaga. Just den historiska sagan blev Lloyd Alexanders speciella uttrycksform med rader av böcker. Som författare av mytiska och politiska sagoromaner anses han stå i en mästarklass. I hans omfattande produktion finns också en serie porträtt av starka och självständiga flickor.

Sagolandskapet i berättelserna om Taran har sina rötter i Wales. Olika platsers myter och sagor har bildat stoff också för andra böcker. Den enda bilderboken, "Spåmännen" (1992, The Fortune Teller), utspelas i Nordafrika. Med "Prins Jens fantastiska resa" (1991, The Remarkable Journey of Prince Jen) förläggs handlingen till Kina, medan "En gång i Arkadien" (1996, The Arkadians) lånar myter, personer, tid och miljö från det antika Grekland.

Flera böcker är fristående, men ytterligare en serie blev det med den så kallade Vesperserien, där den sjätte och avslutande delen utgavs år 2005, då författaren var åttioett år. Den heter "Äventyr i Xanadu" (2005, The Xanadu Adventure), och är en historisk äventyrsberättelse som utspelar sig i mindre Asien.

Ett kännetecken för Lloyd Alexander som inte får förbises är hans kärlek till katter. Han var själv ägare till en handfull, och berättade om åtminstone ett tillfälle då en av dem gav inspiration till en berättelse. Katter återkommer i flera böcker, inte minst i samlingen "Katten som sa nej och andra berättelser" (1977, The Town Cats and Other Tales). Katterna framställs här som kloka, älskvärda, enastående djur, värda all respekt och beundran.

Det här är en förkortad version av artikeln om Lloyd Alexander. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang