Meny
Logga in

Alfredson, Hans

Född:
28 juni 1931
Död:
10 september 2017
Foto: Ola Erikson / Forflex

Svensk författare, skådespelare och regissör m.m. Tillsammans med vännen och kollegan Tage Danielsson bildade han det folkkära komikerparet Hasse & Tage, som svarade för bl.a. en lång rad revyer genom sitt nöjesföretag AB Svenska Ord. Var för sig eller tillsammans regisserade och medverkade de i flera filmer, gjorde skivinspelningar och skrev böcker. Hans "Hasse" Alfredson har tilldelats en rad priser och utmärkelser, bl.a. Litteris et Artibus 1981, Gustaf Frödings stipendium 1987, Piratenpriset 1990, Johnny Bode-stipendiet 1992 och Svenska Akademiens Kungliga priset 2011. Flera av hans filmer är prisbelönta, och han har fått såväl hedersgrammis som hedersguldbagge. 1992 utnämndes han även till filosofie hedersdoktor i Lund.

Han föddes i Malmö, men då han var sju år gammal flyttade familjen till Helsingborg. Han tog studentexamen vid Hälsingborgs högre allmänna läroverk för gossar (då kallat Gossläroverket, som i dag är Nicolaiskolan), och började därefter studera vid universitetet i Lund, där han tog en fil.kand.-examen 1956. Redan 1948 hade han börjat skriva bl.a. filmrecensioner för Hälsingborgs Dagblad under signaturen Simson, och under åren i Lund var han flitigt aktiv i spexsammanhang, bl.a. som en av upphovsmännen till klassikern "Djingis Khan" 1954.

1956 fick han anställning på Radiotjänst i Stockholm, där han bland mycket annat producerade programmet "Sveriges bilradio" och dessutom träffade Tage Danielsson. Samma år gifte han sig med Gunilla Olsson, ett äktenskap som varade fram till hans död. Makarna fick tre söner, Tomas och Daniel Alfredson som båda blev kända regissörer, samt Mats, som avled i en olycka 1967, endast fem år gammal. De hade även adoptivdottern Sofi, och bodde kvar i Stockholm under resten av hans liv.

1960 lämnade Alfredson Radiotjänst, och året därpå bildades AB Svenska Ord, som snabbt etablerade sig på den svenska nöjesscenen genom sina revyer. Han hade då redan samarbetat med Tage Danielsson under några år, bl.a. med det populära humoristiska radioprogrammet "Mosebacke Monarki" som började sändas 1958. Alfredson var sedermera verksam även inom teater och film som regissör, manusförfattare, scenograf och skådespelare; i bl.a. den lovordade filmen "Den enfaldige mördaren" 1982 svarade han för såväl manus som regi och spelade en av huvudrollerna. Han översatte dessutom pjäsmanus, skrev barnvisor – skivalbumet "Hans Alfredson sjunger Blommig falukorv och andra visor för barn" 1965 är klassikerstämplat – och lät ge ut en rad böcker.

Danielssons död i cancer 1985 blev ett hårt slag för Alfredson, och några fler revyer blev det inte. Han fortsatte dock med film- och teaterarbetet samt författarskapet. 1992–94 var han chef för Skansen i Stockholm, han ansvarade för utformningen av den svenska paviljongen vid världsutställningen i Sevilla 1992, och var 2002 med om att starta ett förlag för utgivning av klassisk litteratur som ljudböcker. Under sina sista år tvingades han att motvilligt dra ner på arbetstempot av ålders- och hälsoskäl.

Hans Alfredsons litterära produktion omfattar ett 30-tal titlar i varierande genrer; kåserier, parodier, lyrik (bl.a. limerickar), visor, barnböcker, noveller, romaner. De tidiga verken bygger i första hand på humor, men redan där visade han sin bredd: hans debut i bokform, "En liten bok om att bränna kvistar, gräs, löv och annat avfall i ett hörn av trädgården" (1961), är den första av flera roande samlingar med delvis smått absurda kåserier, "Svea Hunds limerickar" (1976) visar på hans kunnande som samlare och skapare av limerickar, medan "Bästa vägen till Muckle Flugga" (1976), skriven tillsammans med Kim Meurling, är en både annorlunda och faktaspäckad reseskildring. Flera av de tidiga verken ingår i samlingsvolymen "En något större bok" (1985).

"Den befjädrade ormen" (1979) är den första mer allvarliga romanen. Generellt blev de mörkare inslagen efterhand alltmer framträdande i hans författarskap, så t.ex. i romanerna "En ond man" (1980) och "Tiden är ingenting" (1981). Avsnitt i "En ond man" utgör f.ö. underlag till filmen "Den enfaldige mördaren". "Lagens långa näsa" (1983) innehåller däremot 21 lättsamt underhållande men välkonstruerade kriminalnoveller om kommissarie Albin Winkelryd. Denne återkom i pusseldeckaren "En yxa i nacken" (1992), medan den psykologiska spänningsromanen "De döda kring Maria" (1999) handlar om en flicka som avlider på en akutklinik efter långvarigt drogmissbruk och ett liv på gatan.

Romanen "Attentatet i Pålsjö skog" (1996), som föreges vara skriven av "Holger Axel Andersson", handlar om hur Sverige dras in i andra världskriget. En liten grupp antinazister spränger ett permittenttåg i luften och Eva Braun finns bland de dödade. Det leder till att tyska trupper landstiger i Helsingborg och att Hitler tar makten i Sverige. Novellsamlingen "Avbrott" (1994) innehåller korta historier i flera olika genrer. I boken "Blomstervers" (1996) har Hans Alfredson samlat sin poetiska produktion under 25 år.

Som kuriosa kan nämnas att han även finns förevigad i skulpturen Humor, skapad av K.G. Bejemark 1967, från början placerad på Hamngatan i Stockholm, men 2011 flyttad till Södermalmstorg. Den visar författaren som en gatuarbetare vilken tittar upp ur en manlucka i gatan. Skulpturen är kringgärdad av Parkförvaltningens gul-röda bockar som ingår i konstverket.

Det här är en förkortad version av artikeln om Hans Alfredson. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang