Meny
Logga in

Alfvén, Inger

Född:
24 februari 1940
Foto: Caroline Andersson

Den svenska författaren Inger Alfvén föddes i Stockholm som dotter till nobelpristagaren, professorn i fysik, Hannes Alfvén. Inger bildade tidigt familj och gick sedan i moderns, som var socionom, fotspår. Hon tog socionomexamen 1964 och arbetade därefter som kurator och barnavårdsassistent. Under senare år har hon varit handledare i Litterär gestaltning vid Göteborgs universitet. Inger Alfvén är bosatt i Stockholm tillsammans med maken, i tredje äktenskapet, psykiatrikern Johan Cullberg.

Inger Alfvén har länge varit en av Sveriges mest lästa författare. Hennes böcker handlar om relationer och känslor av skuld och svek, mellan föräldrar och barn, men också mellan makar. Genom enskilda kvinnoöden skildras könsroller och kvinnans utsatta position i ett samhälle som präglas av manliga värderingar. Hon ställer också frågor om det går att älska en annan människa utan att ställa krav som begränsar den individuella friheten.

Debutromanen "Vinbergssnäckan" (1964) handlar bland annat om gymnasisten Janas utveckling i 50-talets Sverige. I "Städpatrullen" (1976) skildras några kvinnors försök att frigöra sig från manssamhället. Men frigörelsen blir svår och konfliktfylld eftersom kvinnorna har sina privata liv och ambitioner som stör relationerna.

Könsrollsromanen "Dotter till en dotter" (1977) blev ett litterärt genombrott. Kuratorn Eva-Mari försöker leva i ett fritt och öppet förhållande med protestsångaren Andro. När han till bristningsgränsen utnyttjar sin frihet att inleda förhållanden med andra kvinnor, tvingas Eva-Mari till insikt om sin egen och tidigare kvinnogenerationers roll i manssamhället. Romanen "Arvedelen" (1981) är en historisk släktkrönika som omspänner fyra generationer från 1800-talets mitt fram till 1970-talet. I centrum står kvinnorna, barnaföderskorna, som förväntas ge upp alla egna ambitioner.

Inger Alfvén har också skrivit två romaner där båtar spelar en viktig roll, som miniatyrvärldar, men samma könsrollsmönster gäller till sjöss som på land. I "s/y Glädjen" (1979) beger sig Klas och Annika ut på en seglats för att försöka glömma förlusten av ett barn. Romanen "Ur Kackerlackors levnad" (1984) beskriver en resa till Guadeloupe i Västindien, där en frihetslängtande man driver sin hustru i döden och vansköter sina barn. Temat är hänsynslös manlig egoism.

I "Judiths teater" (1989) återkommer temat om skuld och svek i en berättelse om författaren Rosalyn Ankarcrantz och hennes dotter Judith, som båda har en kärleksaffär med den hyllade författaren och kulturpersonligheten Ragnar Waldengren. Romanen är också en avslöjande skildring av svenskt kulturliv. År 2000 gjordes en filmatisering för Sveriges Television.

Bland senare böcker märks "Berget dit fjärilarna flyger för att dö" (1997), en tunn liten roman som ställer desto tyngre och allvarligare frågor, om livet och döden. Av helt annan karaktär är den fartfyllda och humoristiska samtidsskildringen "När jag tänker på pengar" (1998), vars handling utspelas under några septemberdagar i Stockholm 1997. I "Det blå skåpet" (1999) har hon samlat tio vardagsrealistiska och civilisationskritiska samtidssagor, flera lätt dystopiska men med en skämtsam ton.

2002 debuterade Inger Alfvén som dramatiker med pjäsen "Regnbågens rot", om tre systrars liv och utveckling under det förra seklets sista decennier.

I "När förnuftet sover" (2009) skildras ett åldrande äktenskap i en krissituation. Makarnas beroende av varandra och deras tillkortakommanden inför andra skildras genom att de växelvis kommer till tals.

Det här är en förkortad version av artikeln om Inger Alfvén. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang