Meny
Logga in

Chatterton, Thomas

Född:
20 november 1752
Död:
24 augusti 1770
Målning av Henry Wallis 1856

Brittisk poet och satiriker född i Bristol där han växte upp i skuggan av den magnifika 1400-talsdomen St Mary Redcliffe som son till en skolmästare och kantor. Domens gotiska skönhet skulle tidigt sätta hans fantasi i oemotståndlig rörelse. Thomas Chatterton junior var ett postumt barn, eftersom fadern dog några månader innan hans födelse. Senior lämnade inte stort mer i arv än sin musikalitet och sitt antikvariska intresse, det sistnämnda materialiserat i ett par trälådor med medeltida manuskript som bärgats från kyrkans vanskötta arkiv i det norra vapenhuset. Modern fick slita ont som sömmerska för att försörja Thomas, hans syster och en äldre släkting. Thomas var bara fem år när han började i den skola som fadern förestått, men blev snart hemskickad som obildbar av den nye skolmästaren. Modern, som visste bättre, satte ett av faderns efterlämnade pergamentmanuskript i händerna på sonen, som blev så förhäxad av de färglagda begynnelsebokstäverna att det därefter inte var någon svårighet att lära honom att läsa från familjebibeln med bokstäver i frakturstil. Då han vid knappt åtta års ålder sattes i kommunens fattigskola var han vida överlägsen sina kamrater både i läskunnighet och inhämtade kunskaper. I tioårsåldern började han utnyttja lånebibliotek och läste under rasterna i skolan eller hemmavid mellan gravstenarna på St Mary Redcliffes kyrkogård. Han läste allt han kom över i de lokala boklådorna – religion, historia, biografi, poesi, heraldik, matematik. Det fanns helt enkelt inga gränser för hans nyfikenhet och läshunger. Han läste Shakespeare och Milton och givetvis påverkades han också av det samtida intresset för medeltid och mystik via de dikter som tillskrevs den forntida gaeliske barden Ossian som James Macpherson började ge ut 1760, och förstås Horace Walpoles klassiska gotiska skräckroman "Borgen i Otranto" (1764-65, The Castle of Otranto). Men den undervisning han fick var helt underkastad handelsstaden Bristols behov av arbetskraft inom handel och juridik. Bristen på klassisk skolning skulle Chatterton med sitt brådmogna intellekt och stolta sinnelag alltid betrakta som ett socialt stigma. Efter avslutad skolgång fick han omedelbart en eftertraktad praktikplats som skrivarlärling hos en lokal advokat där han fick gott om tid över till att läsa, ruva över medeltida kultur, tillverka påhittade stamträd och skriva vers i allehanda genrer. Hans ärvda antikvariska och historiska intresse ledde också till att han byggde upp en blomstrande litterär och administrativ landsortskarriär kring en viss Thomas Rowley som var en präst, poet och fornforskare som hade verkat på 1400-talet. Det var bara det att den synnerligen produktive och mångsidige Rowley inte var någon historisk person utan helt och hållet en förledande trovärdig produkt av Chattertons kreativa hjärna. 1768 publicerade den då femtonårige Chatterton för första gången ett av sina egenhändigt förfärdigade medeltidsalster i en lokal tidskrift, men han hade vidare vyer än så och kontaktade landets främste utgivare av såväl poesi som antikvarisk litteratur liksom den berömde antiksvärmaren Horace Walpole. Han avvisades av den förstnämnde, medan Walpole till en början var välvilligt inställd och erbjöd sig att ge ut Rowleys verk. Men han blev misstänksam då Chatterton förivrade sig genom att avslöja både sina ambitioner och sitt trängande penningabehov. Efter att ha låtit ett par experter granska de exempel på Rowleymanuskript som Chatterton hade försett honom med, drog sig även Walpole tillbaka. Men inom ett år efter detta bakslag hade Chatterton lyckats placera trettioen titlar i sju olika tidskrifter varav fem var Londonbaserade. Framgången liksom den ingående kännedom om förlags- och bokhandelsbranschen som han hade inhämtat nästan ända sedan barnsben då han sprang in och ut ur Bristols boklådor, övertygade Chatterton om att han var mogen för en journalist- och författarkarriär i London, dit han anlände i slutet av april 1770. Ganska exakt fyra månader senare, den 24 augusti, hittades han död i sitt vindsrum. Det antogs att han hade dött för egen hand genom att ta arsenik "till följd av svält, fattigdom och bristande uppskattning" som det brukar stå i encyklopedier och handböcker i litteraturhistoria. Fyra dagar senare begravdes han på en fattigkyrkogård efter att ha förklarats otillräknelig för att undgå tidens barbariska hantering av kvarlevorna efter självmördare. Thomas Chatterton blev sjutton år och nio månader.

Det här är en förkortad version av artikeln om Thomas Chatterton. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang