Meny
Logga in

Esterházy, Péter

Född:
14 april 1950
Död:
14 juli 2016
Foto: Ola Erikson / Forflex

Den ungersk författaren Péter Esterházy tillhörde en av Ungerns rikaste och mest inflytelserika adelssläkter. Hans farfar var den siste ungerske regeringschefen i den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. 1948 förstatligade kommunisterna familjens egendomar, den brännmärktes som folkets fiende och förlorade all politisk och ekonomisk makt. Fadern deporterades till en avlägsen by i nordöstra Ungern där Péter Esterházy växte upp. Först 1953, efter Stalins död, tilläts familjen komma tillbaka till Budapest.

Som barn tog Peter sin tillflykt till orden och böckerna, han var tyst och lydig i skolan, fick alltid goda betyg. Enligt honom själv klarade han sig undan mobbing för att han var duktig på fotboll. 1969-74 bedrev Péter Esterházy universitetsstudier på Eötvös Loránduniversitetet i Budapest och tog en examen i matematik. Han började nu publicera noveller i litterära tidskrifter, samtidigt som han arbetade som statistiker på en statlig industrikoncern. Han var också en lovande fotbollsspelare i den ungerska fjärdedivisionen. Brodern Marton Esterházy blev proffs i AEK Athen och spelade i ungerska landslaget i VM 1986. Péter Esterházy blev under 1980-talet författare på heltid. Han var bosatt i Budapest, sedan 1973 gift med Margit Reén och hade fyra barn.

Med sin osedvanliga språkliga virtuositet räknas Péter Esterházy idag till en av Ungerns allra främsta författare och hans böcker finns översatta till många språk. Han debuterade 1976 med en samling berättelser och fick sitt genombrott några år senare med sin tredje roman, "Termelési-regény" (1979), vilken är en pastisch på de produktionsromaner som skrevs i den socialistiska realismens tecken.

Pastisch, parodi och ironi är det som utmärker Péter Esterházys författarskap. Han parodierar och upplöser det litterära verket i dess beståndsdelar, från genrer ned till enskilda meningar och bilder och kombinerar dem sedan i nya sammanhang. Karaktäristiskt är också det flitiga användandet av citat ur världslitteraturen, ofta i lätt förändrad form, som t.ex. i "Hjärtats hjälpverb" (1985, A szív segédigéi), den kortroman med vilken han introducerades på svenska. Péter Esterházys romaner präglas av dräpande humor, av uppsluppen sinnlighet och halsbrytande språkliga vändningar. "Hjärtats hjälpverb" är annars en roman om sorg. En mor dör och sonen skildrar hennes sista tid och begravning. I korta återblickar belyser han hennes liv.

Även om alla Péter Esterházys böcker också rymmer ett yttre händelseförlopp intresserade han sig i första hand för språk och stil. Det är också på denna språkliga nivå som romanernas sociala och politiska engagemang har visat sig. I alla hans verk står på något sätt konflikten mellan individ och samhälle i centrum, detta i både satiriska eller lättare melankoliska skildringar. På svenska finns bl.a. "Hrabals bok" (1990, Hrabal könyve), om den tjeckiske författaren Bohumir Hrabal, och "Nedför Donau eller Grevinnan Hahn-Hahns blick" (1991, Hahn-Hahn grófno pillantása - lefelé a Dunán), en pastisch på Claudio Magris berömda och spränglärda reseskildring.

"En kvinna" (1993, Egy nö) innehåller nittiosju avsnitt som alla börjar med orden "Det finns en kvinna …". Esterházy skildrar relationer mellan man och kvinna, det kan vara till en hustru, en moder, en älskarinna och väninna. Texten rymmer värme och ironi, allvar och humor. Hans skildringar av kärlekens och erotikens väsen låter sig inte fångas i någon formel.

År 2000 publicerade Péter Esterházy sin största satsning, "Harmonia Cælestis" (Harmonia Cælestis), en tjock familjeroman på över 600 sidor. Romanen inleds: "Det är förbaskat svårt att ljuga när man inte känner till sanningen", en mening som med tanke på vad som skulle följa närmast känns profetisk. I den första delen, "Numrerade satser ur familjen Esterházys liv", skildrar han sin berömda släkts öden under 500 år. Det sker förstås på ett för författaren typiskt manér: katalogartat, en flod av episoder och ögonblicksbilder, allt till synes huller om buller. I den andra delen, "En Esterházyfamiljs bekännelser", berättar han om sin egen familj och särskilt om fadern, som fick se familjens egendomar konfiskerade av kommunistregimen. Bara någon vecka innan det väldiga verket skulle publiceras i Ungern kallades emellertid Péter Esterházy upp till inrikesministeriet i Budapest. Han fick då ta del av en tjock akt som visade att hans far, greve Matyas Esterházy, i själva verket hade arbetat som angivare åt den ungerska säkerhetstjänsten. Det kom naturligtvis som en chock men Péter Esterházy beslöt trots allt att "Harmonia Cælestis" skulle publiceras som planerat. Samtidigt satte han sig, i största hemlighet, och skrev en ny bok, en "Rättad utgåva" (2002, Javított kiadás). Den nya boken har rubricerats som ett "litterärt sorgearbete". Med citat och annat (tryckta i rött) redogörs noggrant för faderns verksamhet som angivare samtidigt som man får ta del av Péter Esterházys egna tankar och kommentarer (tryckta i svart).

Reportage- och essäboken "Utazás a tizenhatos mélyére" (2006) skrevs inför fotbolls-VM i Tyskland samma år. "Jag var först fotbollsspelare och därefter blev jag författare", bekänner Esterházy i denna märkliga bok vars centrala tes rymmer en alternativ historiefantasi med förbluffande utgång. Om Ungern, anförda av stjärnan Ferenc Puskás, hade vunnit VM i Bern 1956 istället för att förlora finalen mot Tyskland, så hade världen sett annorlunda ut. Esterházy förutspår att Kalla kriget, Ungernrevolten, till och med Berlinmuren, hade undvikits om Ungern segrat, så stor är fotbollens makt.

Med romanen "Ingen konst" (2008, Semmi müveszet) har Esterházy skapat en slags fiktiv biografi över sin mamma Lili Esterházy, där han fritt fantiserar över hennes levnadsöde. Också här har författaren valt fotbollen som metafor, dels för att modern älskade fotboll, dels för att fotbollen var en av få arenor för frihet under den kommunistiska diktaturen.

I romanen "Esti" (2010, Esti) är centralgestalten Kornél Esti, en välkänd litterär gestalt som förekommer i ett antal verk av den ungerske mellankrigsförfattaren Dezsö Kosztolányi. Esterházy låter dock Esti genomgå en mängd förvandlingar och göra vad som faller honom in. Esti är alla och ingen, en ogripbar och obegriplig gestalt som sätter fokus på det fria, lekfulla förhållandet mellan litteraturen och verkligheten. "Esti är en litterär gestalt som är väldigt modern, till och med postmodern. Hans lek med masker är ett samtida fenomen som fungerar även för läsare som inte har någon kunskap om honom och författaren Kosztolányi", sade Péter Esterházy i en intervju med Värmlands folkblad (2014-10-15).

Det här är en förkortad version av artikeln om Péter Esterházy. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang