Meny
Logga in

Flatland, Helga

Född:
16 september 1984
Foto: Ola Erikson / Forflex (2018)

Den norska författaren Helga Flatland är född i Notodden och uppvuxen i Flatdal i södra Telemark som det andra barnet i en syskonskara på fyra. Efter att ha gått gymnasiet med estetisk inriktning i Skien studerade hon på universiteten i Bergen och Oslo och har tagit en bachelorgrad i nordiska språk och litteraturvetenskap. Utöver sina universitetsstudier har hon också gått en treårig utbildning på textförfattarlinjen på Westerdals School of communication. Hon är bosatt i Oslo och arbetade en tid med informationsrådgivning innan hon blev författare på heltid.

Helga Flatland debuterade som 26-åring 2010 med romanen "Bli hvis du kan. Reis hvis du må". Fyra barndomsvänner, Tarjei, Trygve, Kristian och Björn, som är på väg att bli vuxna beslutar sig för att ta värvning i den norska truppen som skall sändas till Afghanistan. Tre av dem kommer inte tillbaka. Helga Flatlands berättelse är inte någon krigsskildring utan gestaltar hur det är att växa upp i trygghet i ett mindre samhälle med en längtan att bryta upp och våga sig ut i ett nytt sammanhang. Två av de fyra pojkarna samt två personer som står dem nära berättar ur sina skilda perspektiv vad som kom att hända. "Bli hvis du kan. Reis hvis du må" fick ett översvallande positivt bemötande av norska kritiker. Helga Flatland tilldelades Tarjei Vesaas debutantpris, Ungdommens Kritikerpris, Förlaget Aschehougs debutantpris samt blev nominerad radiolyssnarnas debutantpris.

Med uppföljaren "Alle vil hjem. Ingen vil tilbake" (2011) befäste hon sin position som en av den yngre generationens mest framgångsrika författare i Norge. Läsaren får nu möta Julie, som förlorade sin bror Tarjei i Afghanistan, hennes pojkvän Mats och grannpojken Sigurd, som var förälskad i Trygve, och följa hur de vid sidan om sorgen och saknaden försöker få ordning på sina liv som unga vuxna.

Den tredje boken "Det finnes ingen helhet" (2013) fullbordar serien. Nu har det gått fem år sedan den stora katastrofen i det lilla landsortssamhället. Fokus är riktat mot Björn som var den ende av de fyra pojkarna som kom hem från Afghanistan, Tarjeis föräldrar Karin och Hallvard samt Ragnhild, som är läkare i bygden och vet en hel del både om vad som fick pojkarna att resa och hur dödsfallen påverkat de som lever kvar.

Helga Flatlands trilogi skildrar en bygd i sorg. Den handlar i sin helhet om identitet och livsavgörande val och ställer frågan hur det är möjligt att hitta tillbaka till livet efter en katastrof.

Helga Flatland har i sitt skrivande fortsatt sitt utforskande av unga människors utveckling av identitet och livsmål och hyllas för sina psykologiskt trovärdiga skildringar av unga människor som tvivlar och står inför uppbrott. Trots de tunga frågeställningarna är språket i hennes romaner enkelt och lättsamt. 2015 fick hon Amelie Skram-priset. Samma år utkom "Vingebelastning" som handlar om Andreas, en till synes vällyckad ung trettioårig man som inte alls är så lycklig som det verkar. Efter en mindre olycka remitteras han till psykiatrin och får där diagnosen depression. Hans terapisamtal är berättelsens utgångspunkt.

"En modern familj" (2017, En moderne familie) är den första av hennes böcker som översatts till svenska. Här står tre syskon i centrum. Liv som är 40 och lever i en traditionell familj med man och barn, Ellen som satsat på karriär och haft en rad förhållanden samt lillebror Håkon som länge bott kvar hos föräldrarna. När berättelsen inleds firar familjen pappa Sverres 70-årsdag på en gemensam resa till Italien. Vid födelsedagsmiddagen tillkännager föräldrarna att de efter fyrtio års äktenskap skall skilja sig. Trots att barnen är vuxna och väletablerade blir de upprörda. Den täta gemenskap de haft skakas om och relationerna dem emellan som syskon blir omvärderade och ifrågasatta. Helga Flatland skildrar syskonens känslosamma upplevelser ur vars och ens perspektiv, först omväxlande mellan Liv och Ellen och som avslutning även Håkons. Som läsare av "En modern familj" kan man, åtminstone i den svenska översättningen, uppleva att berättelserna i jagform blir lite väl lika varandra språkligt sett. Boken fick Norska Bokhandlarpriset 2017.

Utöver sina romaner har Helga Flatland även skrivit barnböcker för barn i lägre skolåldern; "Eline får besök" (2015) och "Eline overnatter" (2016).

Det här är en förkortad version av artikeln om Helga Flatland. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang