Meny
Logga in

Jalonen, Olli

Född:
21 februari 1954
Foto: © Katja Lösönen / Otava

Den finländske författaren Olli Jalonen föddes i Helsingfors. Han gick ut gymnasiet 1973 och studerade vidare på universitet i Tammerfors. Han ägnade sig också åt studier och forskning vid Trinity College i Dublin 1979–80. Jalonen är licentiat i samhällsvetenskap och arbetade en period som ambassadtjänsteman i Helsingfors. Han har också arbetat som journalist. Från 1981 har Jalonen ägnat sig åt författarskapet på heltid. Han var den första Writer-in-Recidence i Zürich, Schweiz, 2010–11. Han är bosatt i Hämeenlinna, Tavastehus. Han är gift med författaren Riita Jalonen, de träffades i unga år när de både var studenter på universitet i Tammerfors. De har en dotter tillsammans.

Olli Jalonen har skrivit ett tjugotal böcker. Han har även dramatiserat egna verk. Han återanvänder gärna motiv och teman från tidigare romaner så att de formar en ny, större helhet i nästa verk. På så sätt kan texterna kommentera varandra.

Jalonen debuterade med novellsamlingen "Unien tausta" (Drömmarnas bakgrund) 1978. Han tilldelades Eino Leino-priset 1990, och för romanen "Far med dotter" (Isäksi ja tyttäreksi) det prestigefyllda Finlandiapriset (en motsvarighet till det svenska Augustpriset).

Jalonens nordiska genombrott kom med romanen "Hotell för levande" (1983, Hotelli eläville), en svart skildring av åttiotalsegoism i ett samhälle med rotlösa och egocentriska människor.

I en annan historisk tid utspelas "Johan och Johan" (1989, Johan ja Johan), första delen i en romantrilogi. Den berättar om två parallella livsöden, en fars och en sons. Fadern har flytt över gränsen till Sovjetunionen efter det finska inbördeskriget, och försöker bli en kugge i det socialistiska samhällsbygget. Sonen växer upp i förbudstidens och spritsmugglingens tjugotals-Finland, medan fadern får utstå fruktansvärda öden i svältens Petrograd. Far och son träffas inte, men deras livsöden knyts ihop i berättelsens återkommande bilder och metaforer.

Trilogins andra del "Far med dotter" är rent kronologiskt den sista. Berättelsen utspelas mot slutet av detta sekel. Huvudpersonen, Jouko-Johan, är son till den yngre Johan från förra boken. Han arbetar som etnograf bland en liten utdöende folkspillra, mandéerna, i södra Irak. Hans längtan efter att återförenas med sin tolvåriga dotter, som han levt åtskild ifrån i flera år, driver honom emellertid att återvända till Finland. Trots mammans och styvfaderns ovilja får han med sig dottern ut på en resa i Europa. Resan är tänkt att vara en vecka, men fadern kidnappar dottern och för henne till Belfast. I mandéernas anda vill han visa sin dotter på ett annat sätt att leva och tänka, men hon förstår honom inte. Så småningom lyckas hon rymma och ta sig hem till Finland. Romanen handlar om just förhållandet mellan en far och en dotter, om försöken att upprätta en närhet, och om att bryta sig ut ur ett livssammanhang.

Trilogins tredje del "Elämä, ja elämä" (1992) går tillbaka till 50-talets Tavastehus. Här återkommer Johan den yngre och sonen Jouko-Johan, och berättelsen fungerar därigenom som en väv mellan de två andra. Romanen, som består av inre monologer, betraktas dock som den svagaste delen i släktkrönikan.

Jalonen har dramatiserat sina böcker om de tre generationerna Johan till en maratonföreställning som omfattar 29 timmar och 34 minuter. Den har också utkommit som en bearbetad samlingsvolym, "Yksityiset tähtitaivaat" (1999).

Novellsamlingen "Värjättyä rakkautta" (2003) berättar om totalitarismen på olika plan. Romanen "14 solmua Greenwichiin" (2008) gestaltar komplicerade människorelationer och oförutsedda händelser under en jorden-runt-tävling. I centrum står finländske Petr Järvi som tillsammans med sin vän, vetenskapsmannen Graham och dennes fru lämnar London. De ska på "1800-talssätt" ta sig jorden runt snabbast möjligt för att fira 350-årsminnet av vetenskapsmannen Edmund Halley (1656–1742).

Romanen "Karatolla" (2012), anknyter till Jalonens roman "Yhdeksän pyramidia" (2000) och kretsar kring ett europeiskt pyramidprojekt sammanflätat med en kärlekshistoria.

Jalonen har arbetat länge med romanen "Taivaanpallo" (2018) som utspelas på ön S:t Helena och i London på 1600-talet. Intrigen kretsar till stor del kring Upplysningens kamp mellan vetenskap, tro och vidskepelse. För denna bok tilldelades han för andra gången Finlandiapriset.

Det här är en förkortad version av artikeln om Olli Jalonen. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang