Meny
Logga in

Järnefelt, Arvid

Född:
16 november 1861
Död:
27 december 1931

Den finländske prosaisten och dramatikern Arvid Järnefelt föddes i Pulkovo, strax utanför S:t Petersburg i Ryssland. Han blev fil. kand. i Helsingfors 1885, studerade psykologi i Leipzig, ryska i Moskva och blev jur. kand. 1890. Karriären som advokat och ämbetsman avbröts snart eftersom Järnefelt under 1890-talet blev allt mer påverkad av Tolstojs idéer och 1896 övergick till lantbruk och författande. Kring sekelskiftet deltog han i grundandet av den liberala tidningen Päivälehti (senare Helsingin Sanomat). Han avled i Helsingfors.

Arvid Järnefelt föddes in i Finlands absoluta överklass, men kom att vända sig mot allt överflöd och närma sig kristet socialistiska tankegångar. Fadern var general, senator och guvernör; modern kom från en tysk-baltisk adelssläkt och i familjen förenades en mängd kulturinfluenser. Modern uppmuntrade konstnärligt skapande, en av sönerna blev kompositör och en annan målare - medan dottern Aino tog till sin livsuppgift att stödja tonsättaren Jean Sibelius i hans skapande. Arvid Järnefelt blev redan under 1880-talet "fennoman", han ivrade för landets självständighet och skrev på finska. Hans debutroman "Fosterlandet" (1893, Isänmaa) diskuterar tidens tankeriktningar, medan "Mitt uppvaknande" (1894, Heräämiseni) skildrar författarens övergång till Lev Tolstojs kärleksbudskap. Romanerna "Människoöden" (1895, Ihmiskohtaloita) och "Bröderna" (1900, Veljekset) fortsätter utforskandet av olika livsåskådningar. "Kuolema" (1903, på svenska "Döden") är ett symboliskt drama som numera är mest bekant genom Sibelius skådespelsmusik, där bl.a. "Valse triste" ingår. Järnefelts intresse för en jordreform som skulle göra torparnas liv drägligare tog sig uttryck i romanen "Jordens barn" (1905, Maaemon lapsia) och ännu mer i pamfletten "Jorden tillhör alla" (1907, Maa kuuluu kaikille). Pacifisten Järnefelts skönlitterära produktion avtog under åren av krig och revolution, men 1925 utgav han en roman som anses tillhöra hans främsta: "Greta och hennes herre" (Greeta ja hänen herransa), där landets inflammerade språkfråga behandlades. "Mina föräldrars roman" (Vanhempieni romaani), som utkom i tre volymer 1928-30, kretsar i hög grad kring modern. Den betraktas som Järnefelts främsta verk och en stark influens för den kommande nobelpristagaren Frans Eemil Sillanpää. Bland de författare som Arvid Järnefelt översatte till finska finns namn som Tolstoj, Gogol och Bjørnstjerne Bjørnson.

Det här är en förkortad version av artikeln om Arvid Järnefelt. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang