Meny
Logga in

Rydberg, Viktor

Född:
18 december 1828
Död:
21 september 1895

Viktor Rydberg föddes i Jönköping där fadern hade anställning som slotts- och fångvaktmästare. Innan Viktor var sex år gammal dog modern i en koleraepidemi, fadern bröts ned av sorgen, förföll och måste tas om hand av fattigvården. Hemmet upplöstes och Viktor utackorderades som fosterbarn. Efter skolgång i Jönköping skrevs han 1845 in vid gymnasiet i Växjö, men tvingades avbryta studierna 1847 på grund av brist på pengar.

Under åren 1847-48 arbetade han som journalist på Jönköpingsbladet där den radikale, Almqvist-påverkade, Johan Sandvall var chefredaktör. När Sandvall 1848 övertog ledningen av Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning följde Rydberg med. Han återvände till Jönköpingsbladet 1850, men efter att den store liberale publicisten S.A. Hedlund köpt Handelstidningen anställdes han på nytt 1855. Den här gången stannade han ända till 1876 och kom att medverka på de flesta av tidningens avdelningar, från 1860-talet dock i huvudsak som utrikesredaktör. 1877 promoverades han till filosofie hedersdoktor i Uppsala. Samma år invaldes han i Svenska akademien. 1884 blev han professor i kulturhistoria vid Stockholms högskola och 1889 professor i "de bildande konsternas teori och historia".

Viktor Rydberg var både traditionalist och föregångare. Han var den siste store romantikern, men samtidigt också en radikal idé- och samhällsdebattör, förebådande det moderna genombrottet i svensk litteratur.

Sina tidigaste alster publicerade Rydberg redan på 1840-talet som följetonger i Jönköpingsbladet, t.ex. "Vampyren" (1848) och "Positivspelarne" (1851), båda utgivna i bokform 1957. Det hela har karaktär av brödskrivande i den sensations- och skräckromantiska genren, avsett som underhållning, men åtminstone "Positivspelarne" har tillkommit under intryck av 1848 års misslyckade europeiska revolution och bär tydliga spår av författarens radikalism.

"Fribytaren på Östersjön" (1857) betraktas som hans första mogna arbete. Det är en historisk roman i Walter Scotts anda, men med udden riktad mot den reaktionära statskyrkan. Samma år tillkom också ett av hans mest älskade verk, den medeltidsromantiska sagan "Singoalla" (första gången tryckt 1857 i kalendern Aurora, senare omarbetad och utgiven i bokform 1865), om kärleken mellan riddaren Erland Månesköld och zigenarflickan Singoalla. Det var dock "Den siste athenaren" (1859) som gjorde Rydberg allmänt känd. Den publicerades först som följetong i Handelstidningen, men återutgavs i bokform samma år. "Den siste athenaren" utspelas på kejsar Julianus tid och skildrar kristendomens seger över den antika kulturen. I romanen utvecklar emellertid Rydberg sin kristendomskritik och går till hårt angrepp mot ortodoxi, maktlystnad och intolerans. Han skulle snart fortsätta sin kristendoms- och Bibelkritik i tidningsartiklar och skrifter, t.ex. i "Bibelns lära om Kristus" (1862) där han försöker visa att några av kyrkans centrala dogmer saknar stöd i Bibeln. Rydberg avvisar emellertid inte kristendomen. Hans tes är att endast om kristendomen kan rensas från allt som strider mot förnuftet, är en levande tro möjlig.

Viktor Rydberg började tidigt skriva lyrik. Hans första samling, rätt och slätt med titeln "Dikter", utkom dock inte förrän 1882. Den innehåller romantiska teman, men i första hand är Rydberg tankediktare och här återfinns den berömda dialogdikten "Prometeus och Ahasverus". En andra samling, också den med titeln "Dikter", utkom 1891. En central plats intar här "Den nya Grottesången", Rydbergs stora kampdikt mot kapitalismen och framför allt dess rovdrift på barn. När det gäller hans lyriska produktion måste också nämnas den ofta citerade "Kantat", skriven till Jubelfestpromotionen i Uppsala 1877, då universitetet fyllde 400 år ("Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill…" etc). Kantaten trycktes sedan i "Dikter" (1882).

Viktor Rydberg drev också en kampanj för att rensa det svenska språket från tyska inflytelser. I detta syfte publicerade han bl.a. uppsatsen "Tysk eller nordisk svenska?" (1873). Han utgav vidare en populär framställning i nordisk mytologi; "Fädernas gudasaga" (1887).

Det här är en förkortad version av artikeln om Viktor Rydberg. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang