Meny
Logga in

Silfverstolpe, Malla

Född:
8 februari 1782
Död:
17 januari 1861
Teckning av Maria Röhl 1843

Malla (eg. Magdalena Sofia) Silfverstolpe är i svensk litteraturhistoria känd som memoarförfattare och respekterad värdinna för de så kallade kultursalongerna vilka arrangerades i Uppsala. Född i Finland kom hon som tvååring till Sverige för att bo med sin mormor, friherrinnan Magdalena Rudbeck, på godset Edsberg utanför Stockholm. Modern, Charlotte Rudbeck-Arnell, hade nämligen avlidit strax efter hennes födelse. Fadern, den finske översten Robert Montgomery, tillhörde den grupp adelsmän som kom i opposition mot Gustav III:s envälde. Efter att ha deltagit i det så kallade Anjala-myteriet under kriget mot Ryssland dömdes han till döden, men slapp undan och blev i stället landsförvisad till den västindiska ön S:t Barthélémey. När Malla var elva år återkom fadern därifrån, men han dog fem år senare, 1798. Under den senare delen av uppväxten på Edsberg deltar Malla med bland andra sin halvsyster och sin moster i ett sällskap bestående av unga människor med kulturella och politiska intressen. Det sena 1700-talets frihetssvärmerier och förromantik inspirerar, kända personer från franska revolutionen och amerikanska inbördeskriget blir beundrade och förebildliga hjältar. Litteratur, teater och eget författande stärker ungdomarna som utvecklar och dyrkar vänskap och kärlek samt bejakar ett öppet och fördomsfritt själsliv för att kunna utvecklas till självständiga och mogna människor. Ingrid Holmqvist har i "Romantikens kvinnor" (1990) betonat dessa tidiga erfarenheters betydelse för Malla Silfverstolpe. Det är i denna mer eller mindre aristokratiska och juvenila salongsmiljö som hon får "en spirande känsla av sig själv som individ, skapar en vilja att vara någon, att bli bemärkt, och att uppnå gemenskap och bekräftelse".

1805 gifter Malla Silfverstolpe sig med översten David Silfverstolpe, men han avlider efter ett tolvårigt, barnlöst äktenskap, vilket enligt henne själv inte blev vad hon hoppats på. Som änka börjar hon förverkliga sina personliga ambitioner genom att i sitt hem i Uppsala varje fredag arrangera den litterära salong för vilken hon förblivit berömd.

Malla Silfverstolpe vilar på Uppsala kyrkogård.

Den enda text Malla Silfverstolpe publicerar under sin livstid är kortromanen "Månne det går an?" (1840), vilken var ett mer eller mindre polemiskt inlägg i den litterära fejd som följde i spåren av C.J.L. Almqvists "Det går an" (1839). Silfverstolpe menade att villkoren för Sara Videbecks och Alberts relation förändras så pass efter att de fått barn att en kris inträder. Det är mot en fond av mer ansvar som jämlikheten och kärlekslivet måste bedömas och vägas. Saras radikalism tonas ner i Silfverstolpes text; hon tvingas glömma sin utopi och inser hur svårt det är att besegra konventioner och traditionella könsroller. Det samhälle som Almqvists starka huvudperson velat utmana förändras inte så enkelt, tycks Malla Silfverstolpe mena, men hon är inte okänslig för Saras försök att vidga kvinnans rättigheter och anspråk på ett bättre kärleksliv. Silfverstolpes inlägg i debatten uppmärksammades av bland andra Fredrika Bremer, vilket blev inledning till en vänskap.

Det var också Bremer som på 1840-talet uppmuntrade Silfverstolpe att återuppta det memoarskrivande som inletts i början av 1820-talet och som var bearbetningar av dagböcker vilka hon fört som mycket ung. Dessa "Memoarer I-IV", uppbyggda i kronologisk ordning, utkom först efter Silfverstolpes död 1908-11 och då i ofullständig form. Böckerna ger värdefulla inblickar i såväl vardagsliv som festliv i det Uppsala som kallats "romantikens högborg". I levande beskrivningar av diktare och personligheter vågar Silfverstolpe vara öppen också i de små, avslöjande detaljerna. Hon ger vidare utförliga förmedlingar av sådana tankar och förväntningar som mer eller mindre styrde tidens litteratur. Samtidigt som Malla ville betyda något för skalderna kunde hon som salongsvärdinna förverkliga sina ambitioner och få utlopp för sina starka behov av bekräftelse och vänskap. Även om det i hög grad var männen som satte agendan i salongerna fick kvinnorna möjligheter att utvecklas och synas. När Malla i november 1820 som nybliven änka började arrangera sina fredagsaftnar för litteratörer och musiker fullföljde hon en tradition i europeiskt kulturliv. Denna påbörjades redan under 1600-talet med de så kallade preciöserna som angav tonen för en salongskultur i Frankrike, i vilken kvinnorna kunde få den bekräftelse som samhället och konvenansen förvägrade dem. Också i de förromantiska salongerna i Tyskland fanns inslag som skulle märkas i Silfverstolpes salong. Känslolivet och kärleken bejakades och relationerna mellan könen omfattades av franska revolutionens betoning av jämlikhetsidealen. Kända personligheter i dessa tyska salonger av Bettina von Arnim (1785-1857) och Rahel Varnhagen (1771-1833), vilka Malla Silfverstolpe kände till och påverkades av. Sedan ungdomen följde hon medvetet litteraturens utveckling i England, Tyskland och Frankrike, och hon reste också i Tyskland för att lära känna några av dåtidens kulturpersonligheter.

Till Malla Silfverstolpes salong kom många kulturpersonligheter, däribland Adolph Törneros, P.D.A. Atterbom, C.J.L. Almqvist och Erik Gustaf Geijer; besökarna uppskattade hennes förmåga att skapa en miljö i vilken vänskap och kreativitet fick möjlighet att utvecklas. I sina memoarer angav hon följande målsättning för salongen: "Musik, sång, rika samtal – ljufligt roligt, så som jag önskade alltid kunna ha det". Som värdinna beskrevs hon påtagligt positivt; exempelvis Geijer, som hyllade henne i dikten "Reseda" (i samlingen "Skaldestycken", 1935) menade att hon hade "géni i vänskap". Thekla Knös, som själv ansvarade för en kultursalong tillsammans med sin mor, vittnade så här om Malla Silfverstolpe: "I hennes hem och i hennes blickars lifvande ljus utvecklade sig mången blyg skaldenatur, och månget dittills oförstådt musikaliskt snille lockades af hennes vänliga frågor ut ur skuggan".

Det här är en förkortad version av artikeln om Malla Silfverstolpe. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang