Meny
Logga in

Somer, Mehmet Murat

Född:
1959
Foto: Caroline Andersson

Med sina första romaner, och inte minst tack vare sin originella huvudperson, blev Mehmet Murat Somer en av Turkiets populäraste kriminalförfattare under början av 2000-talet. Han föddes i Ankara, men flyttade 1982 till Istanbul där han sedan dess varit bosatt. Strax innan flytten tog han examen från en teknisk högskola, och fick anställning som ingenjör på Sony.

Senare blev han direktör för Citibank, men lämnade av hälsoskäl företaget för att fr.o.m. 1994 vara verksam som företagskonsult. Efter att ha hjärtopererats 1995 och 1996 drog han ner på arbetstempot, och gick 2001 i förtidspension. Istället satsade han på att skriva, inte enbart skönlitteratur utan även manus för film och TV.

Han debuterade med "Profetmorden" (2003, Peygamber cinayetleri), i vilken han introducerade en namnlös transvestit som amatördetektiv och huvudperson. Vilket kön han/hon egentligen har nämns inte heller. Boken blev den första i en serie som kallas Hop-Çiki-Yaya, och ursprungligen var en hejarklacksramsa, men som senare kom att användas i revyer och vitsar för homosexuella män som uppför och klär sig "kvinnligt".

Somers huvudperson är dock inte framställd som på något sätt löjeväckande: han/hon driver en etablerad klubb för transvestiter i Istanbul på kvällstid, arbetar som säkerhetskonsult för IT-företag på dagarna och är expert på kampsporterna aikido och thailändsk kick-boxning. "Jag ville ha en hjälte som var sympatisk, intelligent, kvick, förfinad och välutbildad", har författaren förklarat.

"Profetmorden" var dock inte den första bok som Somer skrev om sin hjälte/hjältinna: det var istället "Lustmordet" (2003, Buse cinayeti). Också "Gigolomordet" (2003, Jigolo cinayeti) låg färdigskriven då debutromanen publicerades, och följdes av bl.a. "Ajda’nin elmaslari" (2006) och "Kader'in peşinde" (2009). De har väckt en hel del uppmärksamhet även internationellt, och översatts till en rad språk, bl.a. engelska och kinesiska.

Att ha en sympatisk och smart transvestit som huvudperson betraktades som kontroversiellt av de turkiska förlagen, som fruktade protester från konservativt religiöst håll. Eftersom historierna är lättsamt skrivna, med en hel del humor inte minst vad det gäller satiriska gliringar mot förstockad moralism i det turkiska samhället, uteblev dock i stort sett kritiken. Istället lovordades böckerna av liberala läsare och kritiker, och framför allt de tidiga har tryckts i en rad upplagor i hemlandet. Hans kunskaper om hemlandets queer-värld gjorde dock att Somer vid flera tillfällen offentligt fått försäkra att han själv inte är transvestit eller transsexuell.

Förutom titlarna i Hop-Çiki-Yaya-serien har han skrivit två kriminalromaner, "Holding" (2005) och "Podyum" (2006), som anges vara de första delarna i Şampanya üçlemesi (Champagne-trilogin). Han har även skrivit novellsamlingen "Üç pastoral ve pastorize tablo" (2011) som utgår från verkliga händelser och skildrar hur tre människoöden på olika sätt berör varandra. Thrillern "Pembe tütülü amiral" (2012) skildrar när ett antal barn och vuxna hittas döda på ett hotellrum, vilket leder till problem för armén, politiker och massmedia. I de två sistnämnda titlarna har Somer övergett sin lättsamma berättarton.

Det här är en förkortad version av artikeln om Mehmet Murat Somer. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang