Meny
Inloggning /

Stagnelius, Erik Johan

Land/region:
Sverige
Född:
14 oktober 1793
Död:
3 april 1823
Genrer:
Lyrik, Dramatik
Släktnamnet Stagnelius har sitt upphov i 1600-talet, då en präst, Magnus Ehrengisleson tog namnet efter den by på Öland, Alvidsjö, där han var född. Stagnum på latin är "stillastående vatten"; det vill säga damm, pöl, tjärn eller träsk. Släktnamnet ska således ursprungligen haft en geografisk funktion – uppge var i landskapet den människa, som först bar namnet Stagnelius, såg dagens ljus. Erik Johans far, Magnus Stagnelius, var också han präst för att senare även verka som riksdagsman (1800, 1809-10, 1812) och från 1807 bli biskop i Kalmar. Som predikant blev han omtalad och populär, om än stundtals fruktad; som ämbetsman var han konservativ och svuren fiende till upplysningsidéerna. Av källorna framgår att han var "en barsker herre" som "tuktade okunnig nattvardsungdom med läderpiska, endast för förseelsen att icke kunna". Något litterärt omdöme eller större intresse för sonens dikter ska fadern aldrig haft. 1829 gick han bort år, 83 år gammal, sex år efter att Erik Johan avlidit i Stockholm. Modern hette Hedvig Christina Bergstedt och var dotter till en kyrkoherde i Österåker i Strängnäs stift i Sörmland. Hon överlevde sin make med många år och avled först 1852. Makarna hade gift sig på midsommardagen 1788 och fick sex barn; fyra söner och två döttrar.

Det här är en förkortad version av artikeln om Erik Johan Stagnelius. Läs mer och få tillgång till alla funktioner genom att använda ditt bibliotekskort, logga in eller starta abonnemang.

Visa hela artikeln

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang

Denna funktion kräver ett abonnemang