Exempel på litterära figurer
-
Tore Waller
Man
En stadigt byggd ingenjör med grått skägg som passerat sin 60-årsdag – men han ser yngre ut, försäkrar August Jansson, som skrev fyra romaner om honom på 1930-talet. Tore Waller har varit gymnast, men kopplar nu hellre av med en cigarr och en grogg. Han är en självsäker, något övermänniskoartad amatörkriminolog som inte drar sig för att lura polisen för att främja sina egna utredningar.
Förekommer i:
-
Jan Erelius
Man
Medelålders kriminalkommissarie i Malmö, som trivs så bra i staden att han stannar hemma på semestrarna. Jan Erelius har ett alldagligt utseende och är ungkarl, trots att han är trevlig och bevisligen uppskattad hos damerna. Han är duktig, om än något pedantisk, i jobbet och spelar piano på nätterna när han inte kan sova, meddelar Bertil Mårtensson som skrivit fyra polisromaner om honom.
Förekommer i:
-
Fred Hellington
Man
Svensk mästerdetektiv, tidigare anställd vid Scotland Yard, som öppnar privat detektivbyrå vid Torsgatan i Stockholm på 1920-talet. Han har inte helt oväntat stora likheter med en viss Sherlock Holmes. Vid sin sida har han sin krönikör, engelsmannen Robinson ”Rob” Wilkins. Det är också under Wilkins namn som böckerna om Fred Hellington är publicerade, men de är skrivna av Harald Johnsson.
Förekommer i:
-
Filip Collin
Man
En mycket vältalig, smart och världsvan svensk äventyrare och gentlemannatjuv, som så småningom också visar sig vara en skicklig detektiv. Filip Collin, som ofta kallar sig professor Pelotard, ägnar sig tillsammans med sina kumpaner – fransmannen Lavertisse och engelsmannen Graham – främst åt ekonomisk brottslighet i en rad böcker, skrivna av Frank Heller (pseudonym för Gunnar Serner).
