Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
-
Christian Hammar
Man
Född i Eslöv, men bosatt i Lund där han sedan många år bedriver studier i historia. Han är huvudperson i tre romaner av K. Arne Blom. I den första blir hans hustru Monica mördad, och med viss hjälp polismannen Gunnar Mellberg kan Christian Hammar avslöja gärningsmannen. Hans älskarinna Margareta Turèll spelar en inte oviktig roll, och återkommer liksom Mellberg i de två följande böckerna.
-
Fabia Moretti
Kvinna
Lång, reslig medelålders jurist med kortklippt mörkgrått, lockigt hår och fyllig figur. Hon är – enligt författaren Malin Thunberg Schunke – högljudd, yvig och bär gärna uppseendeväckande märkeskläder, vilket gör att åsikterna om henne är delade. Fabia Moretti talar ogärna om sitt privatliv, satsar helt på sitt jobb och arbetar effektivt tillsammans med den svenska åklagaren Esther Edh.
-
Evert Bäckström
Man
Han är kriminalpolis, dessutom homofob, sexistisk manschauvinist, mutkolv, egenkär skrytmåns, alkoholmissbrukare och småfifflare som ser ner på de flesta kolleger och medmänniskor. Men Bäckström är också en (minst sagt) okonventionell och – mycket till mångas häpnad – skicklig mordutredare. Han har allt från små biroller till huvudroller i de flesta av Leif G.W. Perssons polisromaner.