Exempel på litterära figurer
-
Erik Winter
Man
Kriminalkommissarie i Göteborg, som i motsats till många litterära kolleger är från en välbärgad familj och har god ekonomi. Han gifter sig med läkaren Angela och blir far, berättar Åke Edwardson i sina deckare om Winter. Efter en tid av hårt arbete flyttar han med familjen till Spanien, men återvänder efter två år till Göteborg – utan familjen – och återupptar sin tjänst i Göteborg.
-
Frank Frølich
Man
Frølich är kriminalassistent vid Oslo-polisen, där han i en svit romaner av Kjell Ola Dahl arbetar tillsammans med en cyniske och desillusionerade kommissarie Gunnarstranda. De två är varandras raka motsatser, på gott och ont. Den något yngre, utåtriktade och impulsive Frølich har ett stort intresse för kvinnor, vilket ofta försätter honom i genanta situationer såväl privat som i jobbet.
Förekommer i:
-
Michael Stanic
Man
Kriminalare i Malmö, senare säkerhetsansvarig på ett diamantföretag, som liksom sin skapare Tony Manieri har italienska rötter. Michael Stanic, några och 30 år gammal, är en ovanligt tuff svensk polis: bufflig och med kort stubin. Han har markerade ögonbryn och mörk skäggstubb, är inte särskilt lång eller bred, men vältränad. Hans närmaste är systern Isabella och hennes lille son Niklas.
Förekommer i:
-
Christopher Silfverbielke
Man
Han har varit verksam som bl.a. aktiemäklare och riksdagspolitiker, men framför allt är Christopher Silfverbielke en fullfjädrad psykopat, mördare och bedragare – svensk kriminallitteraturs vidrigaste figur. Men han är snygg, charmig, välklädd och artig, vilket gör att han lätt får kvinnor på fall i en svit romaner av Dan Buthler och Dag Öhrlund. Och hans hämndaktioner är extremt brutala.
Förekommer i:
